Drömmen var att stå högst upp på pallen när Österrike arrangerade skid-VM på hemmaplan. Men istället blev det början på ett av 2000-talets största dopningsavslöjanden. En dold kultur av fusk, rädsla och lojalitet exploderade – och polisens kamera fångade allt.
– Vi tog ut en liter blod före loppet, satte in den efteråt för att hålla passet, och testades aldrig direkt efter tävling.
Under 2000-talet satsade Österrike stenhårt på längdskidåkning. Med ett hemma-VM i Seefeld 2019 i sikte byggdes ett elitprogram upp med höga ambitioner. Men samtidigt som medaljdrömmar odlades växte ett tyst missnöje. Flera åkare vittnade om en pressad miljö där dopning blev ett normaliserat verktyg i jakten på framgång men där ingen vågade prata högt.
En av dem var Johannes Dürr, som redan innan VM slog larm. Han beskrev en verklighet där EPO, tillväxthormoner och blodtransfusioner var vardag. Men där ingen inom förbunden ville lyssna. Efter Dürrs avslöjanden följde år av tystnad. Unga åkare klev in i ett system där det under ytan rådde en uppgivenhet. Antidopingregler fanns men efterlevdes inte. Österrikes landslag saknade både transparens och intern kontroll. Men i februari 2019 förändrades allt.
VM i Seefeld: kameran fångade ögonblicket som chockade en hel värld
27 februari 2019, mitt under VM i Seefeld, slog polisen till. Samtidiga razzior genomfördes i hotellrum i både Österrike och Tyskland. Och där – med en nål i armen – satt Max Hauke, österrikisk landslagsåkare, mitt under en blodtransfusion. Det hela fångades på film. Videon läckte till media och spreds snabbt över hela världen. Det som skulle ha varit Haukes stora genombrott blev istället slutet på hans karriär.
I samma razzia greps Dominik Baldauf samt fyra andra åkare från Estland och Kazakstan. WADA och det internationella skidförbundet FIS bekräftade att det rörde sig om ett organiserat dopningsnätverk.
Max Haukes erkännande: ”Vi visste men vi pratade aldrig om det”
Max Hauke hade tävlat i världscupen sedan 2012, men utan några större resultat. I efterhand berättade han att bloddopning gav honom cirka 30 sekunder per 15-kilometerslopp – skillnaden mellan att bli 30:e eller 15:e man.
– Vi tog ut en liter blod före loppet, satte in det igen efteråt för att klara värdena, och blev aldrig testade direkt efter, sa han i en intervju.
Han beskrev en miljö där alla visste vad som pågick men där tystnaden var regel. Att stå utanför gruppen var värre än att fuska. Hauke ångrade sig djupt, betalade tillbaka sponsorpengar och dömdes till ett villkorligt fängelsestraff på fem månader samt böter på cirka 5 500 kronor.
Tysk läkare bakom nätverket
I centrum för nätverket fanns den tyske läkaren Mark Schmidt, tidigare teamläkare inom proffscykling. Enligt Dürr var Schmidt hjärnan bakom ett dopningsimperium som omfattade över 20 idrottare inom skidåkning, cykel och triathlon.
Vid rättegången i München 2020 erkände Schmidt att han ägnat sig åt bloddopning sedan 2012. Han dömdes till 4 år och 10 månaders fängelse. I rättssalen avslöjades hur han förvarat blodpåsar i frysboxar, kallat klienter med kodnamn och fakturerat hundratusentals kronor. Trots detta hävdade han att det aldrig fanns någon risk för idrottarnas hälsa.
Ett system som föll – och ett idrottsetiskt uppvaknande
I juli 2019 kom de formella avstängningarna. Hauke och Baldauf stängdes av i fyra år, alla resultat från 2016 raderades. Fler domar följde, även mot cyklister som Georg Preidler och Danilo Hondo. Österrike införde nya lagar som kriminaliserade dopning som sportbedrägeri. NADA Austria som är landets antidopingbyrå fick utökade befogenheter att samarbeta med polis och snabbt agera vid misstankar.
FIS införde obligatoriska tester före tävling, och internationella förbund krävde etikutbildningar för både åkare och tränare. Skidförbunden i Sverige, Norge och Finland tog skandalen på största allvar och lanserade egna reformer.
Det hände sen med huvudpersonerna
Max Hauke valde att studera medicin. Han beskriver i dag en känsla av svek. Inte bara mot fansen, utan också från det system som borde ha stöttat honom.
– Om jag haft samma struktur som i Norge hade jag kanske aldrig börjat med dopning, har han sagt.
Dominik Baldauf blev ungdomstränare. Johannes Dürr bytte sport till långdistanslöpning efter dopningsskandalen. Han har bland annat deltagit i ultramaratonlopp och tävlat i bergslöpning. Efter att ha lämnat längdskidåkningen har han också varit aktiv som föreläsare inom antidoping och idrottsetik.
Arvet efter Aderlass – en sport i förändring
Operation Aderlass – ”blodförlust” på tyska – blev en vändpunkt. En påminnelse om att dopning inte bara handlar om sprutor och blodpåsar, utan om kultur, rädsla och ansvar. Efter 2019 har få dopningsskandaler skakat skidvärlden på samma sätt. Men kanske beror det inte bara på bättre tester, utan på ett växande etiskt medvetande. Skandalen lever kvar som ett eko. Ett exempel på vad som händer när idrotten tappar sin själ – men också på kraften i att våga säga ifrån.
Tidslinje: Skandalen som skakade skidvärlden
| Datum | Det här hände då |
|---|---|
| 4 mars 2012 | Max Hauke debuterar i världscupen i Lahti, Finland. Han slutar 69:a i sprinten och börjar etablera sig internationellt. |
| Februari 2014 | Johannes Dürr testar positivt för EPO under OS i Sotji. Han stängs av i två år och berättar senare om dopningskulturen inom Österrikes landslag. |
| April 2016 | Hauke och Dominik Baldauf börjar bloddopa sig. Hauke använder även tillväxthormoner. |
| 2017–2018 | Österrikes skidförbund möter press på grund av svaga resultat, men inga åtgärder tas trots rykten om dopning. |
| 24 februari 2019 | VM i Seefeld: Hauke och Baldauf slutar sexa i teamsprint. Rykten om polisrazzia börjar cirkulera. |
| 27 februari 2019 | Polisen slår till i Seefeld och tyska Erfurt. Max Hauke grips mitt under en blodtransfusion – hela scenen filmas och läcks till media. Även Baldauf och flera utländska åkare grips. |
| 1–2 mars 2019 | De gripna erkänner bloddopning. FIS och WADA bekräftar att detta är del av en större internationell operation: Operation Aderlass. |
| 3–5 mars 2019 | Cykelproffsen Stefan Denifl och Georg Preidler erkänner dopning inom samma nätverk. Utredningen växer till flera sporter. |
| 23 juli 2019 | Hauke och Baldauf stängs av i fyra år (retroaktivt från 1 mars 2019 till 1 mars 2023). Alla resultat från 1 april 2016 stryks. |
| 30 oktober 2019 | Max Hauke döms till fem månaders villkorligt fängelse och ca 5 500 kronor i böter. Straffet mildras på grund av erkännande och återbetalda sponsorpengar. |
| 14 januari 2020 | Dominik Baldauf får liknande straff. Johannes Dürr döms till 15 månaders villkorlig dom. |
| 16 september 2020 | Rättegången mot läkaren Mark Schmidt inleds i München. Han erkänner att han bloddopat idrottare sedan 2012. |
| 29–30 september 2020 | Schmidt erkänner över 150 dopningspunkter. Johannes Dürr vittnar om sin relation till honom. Tre andra åtalade erkänner också. |
| 8–15 januari 2021 | Åklagaren yrkar 5,5 års fängelse för Schmidt. Den 15 januari döms han till 4 år och 10 månader samt yrkesförbud. |
| 17 mars 2021 | Estniske skidåkaren Andrus Veerpalu stängs av i två år av idrottens skiljedomstol (CAS). |
| Juni 2022 | Mark Schmidt släpps villkorligt efter att ha avtjänat 75 % av sitt straff. Han får inte arbeta som läkare igen. |
